Igår kände jag för första gången på ganska länge att det va gött att springa igen (och detta medan det västkustska december-regnet pinade skägget..). Det infann sig samma känsla som från ett utav de otal träningsrundorna i slottsskogen under januari-februari i år; att det ska springas "no matter what", det vill säga att varken blank-is, snöblandat regn eller storm med valfritt kvinnonamn ej kommer i vägen för springet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar